Så gick då fyra veckor igen....

Fyra ja nästan fem veckor har runnit iväg i ömsom snö och ömsom grått slask. Varannandagsväder deluxe, alltså inte stabilt för fem öre.

I flera veckors tid har jag också letat efter klotången till hundarna. Den va spårlöst borta. Då berättade en kund att jag skulle lägga en sax och mina nycklar på fönsterbrädan så skulle klotången komma fram. Skrattande (trodde icke på detta) gjorde jag som hon sa och hör och häpna....innan kvällen sprang jag på klotången....jäkligt mysko....för jag hade letat där den låg..... Klurigt ;)

I början av november fick vi en massa snö, det var en hel del att skotta och fiskars snöskyffel fick jobba en hel del med mig som motor. Det blev vitt och fint på skogen. Allt bäddades liksdom in i vit bomull.

Hönsen trotsade vädret och kom ut i snön. 

Det är skönt med snön på ett sätt, det lyser upp och man blir gladare. Även om det sliter på kroppen att skotta.

Hoppas snön får ligga kvar till jul

Som ni säkert sett stannar jag ofta och tar bilder på samma ställen efter vägen. Kul att följa upp dem och se årstidsväxlingarna. Här är ett par av platserna.

Plötsligt far ju faan i en och jag köper ett knippe grönkål för att göra grönkålschips, som är så trendigt just nu. Visst det blev gott men jag tror jag åt för mycket så nu vill jag aldrig se ett grönkålschips mer ;)

December kan leverera helt fantastiska dagar. Här har jag fångat solen i några bilder som jag själv gillar.

Titta å njut!

Efter lite trixande fick jag plats med både kyrka och smedsstugor i samma bild!

Hoppsan hejsan nu är jag laddad för nya äventyr i skog och mark. Nya kängor fick följa med hem idag. Känns verkligen som en toppensko!

Jag lider ju av en diagnos, men det vet ni ju alla...förresten det kanske inte bara är en diagnos, men jag har ju haft den sen jag föddes så jag vet ju inget annat. Men ibland visar den sig i en enorm slöhet och ibland tar kreativiteten över.

Häromdagen fick jag ett kreativt anfall som resulterade i några tights till Elsa och Signe. Alltså det är så förbaskat tillfredställande att göra något användbart med sina händer. Jag njuter verkligen av dessa "anfall"

Hoppas tjejerna blir glada!

Nisse gömmer sig på strykbrädan

Klart jag måste ha med nåt om Alice också i detta långa läsaikappinlägg. Hon har varit ute och jagat rådjur här. Hon gillar verkligen att lugga sitt byte. Skytten heter Kjell den här gången och vi får väl se om det blir nåt kvar när Alice är klar.

Efter jakten bidde det bad!

November innebär ju även födelsedag för Elsa. I år fyllde hon hela 5 år och vi kalasade med tårta och allt annat som hör till. 

Här har vi kommit fram till pysselstunden. 

Kompisen My och Elsa tar en paus i tårtätandet och färglägger i målarboken.

Nu har Alice och Kjelles rådjur hängt klart. Välmörat! Styckat och klart för leverens till Kjell i La Stada!

Ny dag nya möjligheter. Denna dag var det rådjursjakt igen. Elsa, Fredrik och jag hakade på och här grillas det korv för fullt. Bästa stunden på en jaktdag.

Att ha ett omväxlande liv är ju helt fantastiskt. Det böljar verkligen fram och tillbaka, hit och dit, ingen dag är den andra lik......å det är ju så kul.

Så vi kastar oss från jakt och korvgrillning till systugan på kvällen och idag är det vimpelsömnad som gäller. Några små väntar på sina flaggspel.

Å självklart ska Nisse vara med på ett hörn.

Vimplar check förkläde check :)

Dessutom börjar de senaste kycklingarna bli könsmogna och lägga ägg. Det kläcktes ju fem stycken på sensommaren och hör och häpna det blev bara en tupp. Måste va rekord. Brukar minst bli 50% ......

Skillnaden är rätt stor i början.

Klas Klättermus har nu klättrat klart för denna gång. Konstigt att man ska behöva använda denna klassiska fälla när man har två katter i huset. Men effektiva är dom.....fällorna alltså :)

I nagelsalongen växer julnaglarna fram och det blir rött och glitter i långa banor.

Åsså har vi ju det där med korven..........haha jag orkar inte mer nu, men nya inlägg kommer i det brokiga livet...... Puss å Kram på er!

Tjillevippen!

Kvällspromenad i novembermörkret

Gick just en promenad med hundarna genom ett vintrigt Oslättfors. Det ser ut som allt har bäddats in i bomull. Vackert så det gör ont. Längtan att slänga sig ut i det orörda och göra en snöängel bli för stor och plötsligt ligger jag där och viftar med armar och ben i den vita snön. Fumlar med telfonen och filmar en snutt som minne. Tar även en bild på ängeln som har ett litet huvud och ett stort arsel ;)

Novembers första vecka lider mot sitt slut

Det är söndag och det snöar ymning. Skogen är vit sen några dagar tillbaka. Skönt att det blivit lite ljusare igen. Det vita piggar upp.

Första snön kom denna vecka

Månadens första dag hade jag förmånen att delvis få jobba tillsammans med Stefan Barenfeld som gästade oss på en Studiekonferens med handikappförbunden. Han berättade för oss om olyckan och vägen tillbaka med hjälp av sitt intresse - Fisket! 

Jag snodde honom även på kvällen, då jag tog med honom till Oslättfors där han fick berätta mer om fisket tillsammans med Bernt Moberg som berättade om Testeboån. 45 personer kom och lyssnade vilket jag tyckte va jätteskoj.

Härligt också att få ta sig till jobbet i den nya bilen, rattvärmen sprider sig i mina händer och jag njuter av att det doftar nytt........

God choklad från Bilbolaget

Sen är det här en nagelvecka så jag jobbar på med kunder hela veckan och när fredagen kommer unnar jag mig en skön massage hos bästa Angelica. Gött å få bli lite omhändertagen och bortskämd en stund. Jag har också tagit ett viktigt samtal med min arbetsgivare - känns bra!

Tände några marchaller hos farsan samt gav honom ett hjärta i snön!

Den är alla helgons helg denna helg så farsan fick besök igår förstås. Mamma hade varit till mormor och morfar så jag tog farsan eftersom han finns ute i skogen. Att strö nåns aska där man tror att dom vill vara är en mycket speciell känsla. När jag gjorde det för drygt tre år sen blåste det lätt och lite av askan hamnade på mina fötter, som om farsan liksom ville hänga kvar vid mig på nåt sätt. Eller ville han inte bli lämnad där vi trodde? Ja hur det än var så va det så typisk farsan, att småjäklas in i det sista.

På dan igår tittade jag till stugan i Brännsågen och fick gräma mig lite över att jag inte hann måla färdigt!

Tjillevippen!

Oktober har övergått i november

Morgonkaffet puttrar på spisen. Ett par talgoxar har förvillat sig in i växthuset. Jag står och tittar på dom, klockan är snart åtta på morgonen, plötsligt smället det i fönsterrutan. En talgoxe möter sin död framför mina fötter. Ser att han kippar efter andan ett par gånger, sen blir han stilla. Sorligt att se honom i den vita snön,  men aktiviteten kring fåglarnas matbord fortsätter som om inget har hänt. Undrar om nån kommer att sakna honom? Jag öppnar dörrarna och släpper ut de andra två.

Ja så började denna morgon innan jag sätter mig med ett kopp kaffe och ett par knäckemackor vid datorn för att skriva lite om månaden som gått. En månad som varit hektisk med många aktiviteter som har satt spår för framtiden på olika sätt.

Började månaden oktober med att vara kyrkväktare på ett bröllop. Det är alltid lika trevligt när två människor har bestämt sig för varandra. Stämningsfullt som alltid i vår lilla kyrka. Idag var det Christina och jag som tog hand om det praktiska kring bröllpet.

Oktober har ju även innehållit älgjakt och alla tre hundarna har varit med och skapat kaos i skogarna. Tyvärr har vi många gråben i skogarna så det har inneburit att all jakt har skett med hundarna i lina för att undvika olyckor.  

Alice och Chila vaktar sitt byte!

Chila kopplar av bredvid nyfälld älg, som enligt Elsa ska bli köttbullar!!

Kycklingmamman Greta har börjat rymma igen och denna gången hittade jag henne och hennes lilla lager på källarkullen. Avbröt hennes ruvande denna gång efersom det är så kallt ute.

Ibland är det kul att skriva lite om det vanliga tänkte jag när jag la in sushibilden i oktoberinlägget. Men då slogs jag av att allt är ju det vanliga, i mitt liv. Det är ju mitt liv som är denna blogg. Min lilla dagbok över mitt liv och de händelser som inträffar nära mig och som påverkar mig.

Favoritlunchen igen!

En av månadens nagelkunder!

Ofta när jag blir stressad reagerar min kropp fysiskt och den här gången fick jag av en oförklarig klåda på kroppen, likt nässelutslag. Drygt på nätterna så efter några dygn fick det bli hälsocentralen för råd och rön. Bidde lite salva så i skrivande stund är klådan borta, men jag har även så smått börja planera för att dra ner lite på tempot,,,,,,IGEN! Skriver detta med ett leende på läpparna för detta har ju hänt förr! Att man aldrig lär sig.

När jag ändå är inne på kroppens funktioner skriver jag ner lite kring att jag börjat på artrosskola. Har fått frakturartos i gamla skador och för att komma vidare i behandlingsledet måste jag gå igenom denna teoretiska del, som tyvärr va rätt påfrestande för min del. Har lite jobbigt med att sitta i grupp där alla ska prata om hur sjuka dom är och hur eländigt allt är. Det är inte min grej. Jag vill hitta det positiva i allt, tror på tankens kraft och gilla läget och göra det bästa av situationen. 

I mitten av månaden var det dags för dop och jag och Gerd var kyrkväktare. 

Hörselskadades riksförbund hade höstmöte på Scandic Väst en lördag i oktober. De önskade medverkan från ABF och den här gången blev det min tur att åka och presentera vårt studieförbund, våra satsningar för 2017 och lyssna på vad vår medlemsorganisation har för önskemål på studier.

Sen kom en ledig fredag och jag och tre härliga vänner drog iväg till Älsjö på syfestival. Så jäkla gött å bara va en hel dag. Lalla runt i eget tempo. Shoppa tyger, fika, luncha, ta ett glas vin i trevligt sällskap, skratta och shoppa ännu mer. Tack och lov att jag lärt mig låna morsan dramaten när jag åker på mässa för den va givetvis proppfull även denna gång. Nu vill jag bara hem å sy!

Men se det gick ju inte alls det. För på lördagen var det dags att dra till Åland med en busslast glada grannar från Oslättfors. En resa som delvis va en uppmuntran för de som jobbat ideellt i föreningen detta år, Det va lite blåsigt men resan gick bra och samtliga kom med hem till byn igen.

I augusti beställde jag en ny bil.....en dålig affär, visst .....men fan va skoj att kunna köpa en sprillans ny bil en gång i livet. Jag använder ju min bil varje dag och gillar också att köra bil så varför inte. Nu äre gjort i alla fall. Oktobers sista dag var det dags för leverens.

Isen börjar lägga sig!

Tjillevippen!

En helt vanlig dag och en tillbakablick!

I morse när jag skulle åka till jobbet började jag helt plötsligt tänka på branden i oktober 2005. Vet inte riktigt varför men det började när jag jag blåste ut ljusen på frukostbordet och fick den där stearindoftande röken i näsan tror jag. Det triggade igång minnet helt plötsligt, även om stearinljus inte hade nåt med saken att göra. Men vår hjärna är ju lite komplicerad så den gör lite som den vill ibland.
Nu satt minnena där igen, på näthinnan, i luktsinnet och i smärtan.
Kanske var det för att jag såg de rökskadade kryckorna i ladan i går som hjärnan spelade mig detta spratt.
Glad att det inte dyker upp så ofta och glad att jag sällan ser tillbaka utan mestadels fokuserar på idag, i morgon och möjligen nästa vecka ;). Tacksam för den förmågan.

Utsikt från jobbentrén!

En helt vanlig dag ja, jo det var väl tanken när jag gick upp i morse. Tuppen va galen för att jag stängt in honom i går kväll när han leevde rövare efter kl 22. Fan han ska sova då. Hundarna ville ut och jaga och jag skulle kravla mej iväg till jobbet. Nu sitter jag då här på jobbet och har nyss ätit lunch. Det blev sushi idag, trots att jag är fryssen som få. Blodet känns kallt i kroppen.

Jag skriver klart det här inlägget ikväll så får vi se hur dagen har slutat!

Tjillevippen så länge!

Hej igen. Nu är det snart midnatt och jag sitter uppkrupen med täcket i soffan. Har sett en gammal Maria wern på tv. 

Det hände inte så mycket av värde efter lunch. Jag jobbade undan en hel del i högarna på skrivbordet. Återlämnade en efterlängtat häst till Otilia och rullade hemåt i ett höstfagert landskap. 

Lagade lite mat och hamnade i tv-soffan. Det va ju hockey. Brynäs -Leksand ett derby som alltid är speciellt. Den här gången gick bortalaget segrande ur striden. 

Rastar djuren och avslutar dagen på spikmattan! 

Ja det va nog en ganska vanlig dag trots allt. 

Chila inspekterar en nyskjuten älgtjur!